Forskning

I det nya årtusendet arbetar och forskar socialantropologer på en mängd olika platser och med en allt större variation av teman. Medan någon studerar ett multinationellt företags organisationskultur i Europa och USA, fokuserar en annan på genus och försörjningsstrategier bland pastoralister i Östra Afrika; medan någon skriver om mötet mellan den svenska välfärdsstaten och invandrare från Mellanöstern och Latinamerika, koncentrerar sig en annan på journalisters arbete på en indisk dagstidning. De ägnar sig åt fältarbete och deltagande observation, men kan även arbeta med formella intervjuer, analysera dokument och massmedia, eller använda sig av internet på ett eller annat sätt.

Transnationell antropologi

I en värld med ett ständigt flöde av information, människor och varor över nationsgränserna finns behov av ny kunskap om globaliseringens effekter. Inom den transnationella antropologin inriktar sig forskare på kulturell mångfald, integration och etnicitet, och undersöker idéströmningar och organisationsformer som sträcker sig över gränserna.

Tematisk indelning

Institutionens tematiska forskning omfattar flera olika områden, som transnationell migration, sociala och politiska rörelser, arbetsliv och marknader, miljö- utvecklingsfrågor. Det är forskning som har tilldragit sig internationell uppmärksamhet och bidragit till att placera institutionens forskning befinner sig inom flera områden i den absoluta forskningsfronten.

Geografisk indelning

Socialantropologiska institutionen vid Stockholms universitet strävar efter att utveckla ett globalt och jämförande perspektiv i studiet av den sociala och kulturella variation som präglar dagens värld. Geografiskt spänner sig institutionens forskning över nästan alla världsdelar och bygger på en rik internationell forskningstradition som ständigt förnyas genom arbete och eftertanke.

Fältarbete

I den internationella forskningstraditionen är fältarbete med deltagande observation centralt och ett fältarbete sträcker sig ofta över lång tid, vilket innebär att forskaren får en djupare inblick i det sociala livets komplexitet. Mycket av den teoretiska debatten inom institutionen rör lämpliga teoretiska begrepp och redskap för att knyta samman storskaliga samhälleliga strukturer och processer med de mänskliga aktörernas nivå och de tolkningar och perspektiv de senare anlägger på världen. Denna betoning på makroantropologi har också skapat ett utrymme för studiet av yrkesgrupper, organisationer och nätverk som sträcker sig över nationsgränserna, samt av flödet av innebörder och kulturella former via media. Detta kräver ett metodologiskt nytänkande i förhållande till ovannämnda fältarbetestradition.

För mer information om vår forskning, se våra forskares personliga sidor.