Ingen har valt dem och väljarna kan inte utkräva dem på ansvar. Socialantropologen Christina Garsten har medverkat i en studie av en dold grupp makthavare – de policyprofessionella.

Christina Garsten
Christina Garsten

De kallas konsulter, politiskt sakkunniga och lobbyister. De arbetar för att stödja ledande politiker med kunskapsunderlag. Den rollen ger dem möjligheter att påverka vilken riktning politiska beslut tar, ibland mer än folkvalda politiker.

Christina Garsten, professor i socialantropologi vid Stockholms universitet, har tillsammans med statsvetaren Bo Rothstein och sociologen Stefan Svallfors undersökt dem de kallar policyprofessionella i boken Makt utan Mandat (Diagolos förlag). De skildrar en diffust definierad yrkesgrupp som fått allt större inflytande över svensk politik.

– Det är en dold grupp som vi för första gången har ringat in. Vi har försökt fånga deras drivkrafter, hur de ser på demokrati, vilken utbildning och lön de har med mera, säger Christina Garsten som även är knuten till Score, Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor.

Forskarna har bedrivit fältstudier i Almedalen. De har också kartlagt branschen genom att titta i Statstjänstemannakalendern och andra offentliga källor och därur vaskat fram cirka 2 500 personer. Dessa har fått en enkät skickat till sig och forskarna har låtit göra gjort ett 70-tal djupintervjuer.

Snäv krets från samma institutioner

Det visar sig handla om en snäv krets personer där flertalet har utbildat sig vid de statsvetenskapliga och nationalekonomiska institutionerna i Uppsala och Stockholm.
Det var inte helt lätt att få dem att ställa upp. 

– Vi fick bra svarsfrekvens men många var tveksamma, säger Christina Garsten.

De policyprofessionella vill inte synas. De vill vara steget bakom den folkvalda politikern men ändå ha inflytande. De blir upplivade när deras agenda drivs igenom, eller när media fångar upp en problemformulering på deras sätt. Då gillar de jobbet. Å andra sidan kan de bli frustrerade när ingen märker deras fotarbete. Och de är ganska kritiskt inställda till den demokratiska processen.

– De tycker att det går för trögt. För långsamt. De vill inte vänta utan driva igenom politik på andra sätt.
De ser inte sig som lakejer åt någon politiker utan att det är de som står bakom och drar i trådarna.

– Men vi ser en tydlig ambivalens i beskrivningen av den egna yrkesrollen, säger Christina Garsten.

Hörsam mot den som betalar

Det finns en föreställning bland policyprofessionella om att de som arbetar för en betalande kund, lobbyister, anses styrda av marknaden. Lite friare anses de vara som är knutna till en tankesmedja, fast man även där är hörsam mot den som betalar. Det släpps inte så ofta fram tankar eller rapporter som går emot uppdragsgivarens intressen.

– Då blir man mycket försiktig, säger Christina Garsten.

Högst anseende har de som arbetar för regeringskansliet. De har stigit i antal och från och med 2006 är de sakkunniga i regeringskansliet fler än de folkvalda i riksdagen.

– Problemet med de policyprofessionella är att den demokratiska representativiteten utmanas. De här personerna påverkar men är inte folkvalda. Vare sig de själva eller de som betalar dem vill att verksamheten ska synas. Det är i längden ett demokratiskt problem, säger Christina Garsten.

Finns det något bra i detta?

– Det som är bra är väl att politiker behöver hjälp med att skaffa sig kunskapsunderlag. De behöver dessa experter.

Det demokratiska samhället måste granska dessa makthavare utan mandat och då helst genom forskning, fortsätter Christina Garsten.

– Problemet är att de inte är lätta att granska. Vi skulle behöva en ny maktutredning.

Fenomenet med lobbyister och tankesmedjor är på väg att globaliseras. Christina Garsten förbereder en studie där hon ska följa två internationella företag med påverkan som affärsidé.

– Vissa firmor finns representerade i Washington, Bryssel och Quatar.  Jag frågar mig: varför finns de på alla de ställena? Detta vill jag undersöka, säger Christina Garsten.

Text: Thomas Heldmark

Intervjun publicerades först i Universitetsnytt 3 2015. Här kan du läsa tidningen i sin helhet.

Läs mer om Christina Garstens forskning.