Och går det verkligen att höra molnet? Det virtuella datamolnet framställs ofta som något rent och osynligt. Men i verkligheten bygger det på en tung industri som påverkar miljön och som har sociala konsekvenser.

Asta Vonderau, biträdande lektor vid Socialantropologiska institutionen, har bjudit in flera internationella forskare till workshopen ”Investigating Data Centers: Socio-Technical Assemblages of the Cloud”. Forskarna kommer från olika vetenskapliga discipliner. Ett syfte med workshopen är att diskutera datamolnets sociala och miljömässiga effekter och hur de relaterar till frågor om informationssäkerhet och industriell förändring.

 

Asta Vonderau
Asta Vonderau

 

Asta Vonderaus eget forskningsprojekt, som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond, undersöker etableringen av Facebooks första europeiska datacenter i Luleå.

Varför behövs forskning om datamoln och datacenter? Och varför nu?

– På grund av digitaliseringen kommer datacenterindustrin och också energiförbrukningen att fortsätta öka. Forskning om datamoln och datacenter är därför relaterade till frågor om hur vi kan föreställa oss en IT-infrastruktur som är mer miljövänlig. Datacenterindustrin i Sverige drivs till stor del av förnybar energi och är miljövänlig i jämförelse med andra datacenter runt om i världen, som fortfarande är beroende av kolenergi. Men långsiktiga studier och kritiska diskussioner om de sociala och miljömässiga effekterna av dessa industrier är mycket angelägna, säger Asta Vonderau.

Vad är syftet med workshopen?

– Workshopen samlar internationella forskare från olika discipliner – antropologi, media och kommunikationsstudier, arkitektur, litteratur och konst. De har i sin forskning och sina konstnärliga arbeten tagit sig an molnet som ett materiell (inte bara virtuell) begrepp som sätter människor, tekniker och platser i relation. Ett av målen med workshopen är att diskutera molnets sociala och miljömässiga konsekvenser och undersöka hur dessa förhåller sig till frågor om miljö och social rättvisa, informationssäkerhet och industriell förändring, säger Asta Vonderau.

Molnet framställs ofta som något virtuellt, osynligt och immateriellt. Men vad döljer sig bakom denna osynlighet?

– Bakom det virtuella datamolnet finns en tung industri. Datacenters är fyllda med servrar, tusentals kilometer med kablar som kopplar servrarna till andra datacenters i olika delar av världen. Molnet inkluderar också statliga myndigheter, experter och regionala institutioner som är involverade i rättsliga bestämmelser för behandling och datalagring. Dessutom finns privata företag som tillhandahåller teknik och tjänster för molnets infrastrukturella underhåll och sist men inte minst internetanvändare.

Liksom alla industrier förbrukar molnet energi och andra resurser som vatten och el. Facebooks datacenter i Luleå behöver till exempel en terawattimme per år, vilket motsvarar den totala elanvändningen i Sveriges sjätte största kommun med en befolkning på 146 000 personer. Det är kanske inte möjligt att begripa allt vad molnet medför, men det är möjligt att öka medvetenheten om molnets infrastruktur och dess sociala och miljömässiga effekter.

IT-företag är angelägna om att framhäva molnets osynlighet eftersom de vill främja en obegränsad internetanvändning. Men om vi var medvetna om hur mycket energi som uppladdning och lagring av våra semesterbilder faktiskt kräver skulle vi troligen tänka oss för om det verkligen är nödvändigt, säger Asta Vonderau.

 

Attending a cloud industry event, DatacenterDynamics Converged Conference at CeBIT (Global Event for Digital Business) Hannover, Germany, 2015. Photo: Asta Vonderau
Attending a cloud industry event, DatacenterDynamics Converged Conference at CeBIT (Global Event for Digital Business) Hannover, Germany, 2015. Photo: Asta Vonderau

 

I din egen forskning om etableringen av Facebooks datacenter i Luleå skriver du om centret som ”an object of fantasy and desire”. Vad menar du med det?

– Ända sedan starten av industrialiseringen har infrastrukturprojekt varit förknippade med visioner om modernitet, politiska tillväxtprogram och förväntningar om ekonomiskt välstånd. Datacenters ses som starten på en ny industriell era med nya arbetsmöjligheter. Etableringen av Facebooks datacenter i Luleå satte igång liknande drömmar. Lokala och nationella medier och politiker såg entusiastiskt fram emot de investeringar och transnationella affärsförbindelser som Facebooks datacenter förväntades skulle ge Luleå, Norrbottensregionen och den svenska staten. Märkbart få kritiska röster hördes.

När jag gjorde min forskning berättade forskare, IT- och miljöspecialister att den här kollektiva lusten att bli en del av det globala molnet faktiskt hade hejdat en mer välinformerad debatt. Det visar också på bristen på allmänhetens kunskap om denna nya industri. En etablering av ett stort datacenter kan faktiskt jämföras med byggandet av ett stort stålverk, åtminstone när det gäller energiförbrukning och ingenjörskomplexitet, säger Asta Vonderau.

 

Entrance area of Facebook’s second data center building, Datavägen 15 (Data Street 15) in Luleå, September 2015. Photo: Asta Vonderau
Entrance area of Facebook’s second data center building, Datavägen 15 (Data Street 15) in Luleå, September 2015. Photo: Asta Vonderau

 

Förutom namnkunniga forskare har du bjudit in flera konstnärer till workshopen. På vilket sätt kan deras perspektiv ge oss en bättre förståelse av molnet och datacenter?

– Antropologer som George Marcus har insett att idag är ”fältarbete inte vad det brukade vara”. Hur kan vi till exempel förstå molnets komplexitet och andra tekniska system med hjälp av etnografiska metoder? Att skriva en tvådimensionell text om datamolnet kan kännas begränsande. Därför är många antropologer intresserade av visuella och akustiska metoder och icke-textliga sätt att presentera forskningen. I detta avseende kan vi lära oss mycket av konstnärliga metoder. Om infrastruktur inte går att se eller ta på kanske vi kan höra den? Det här är något som Matt Parker, en ljudkonstnär från London, är intresserad av. Konstnären och filmaren Emma Charles har gjort en film, White Mountain, om molnets lokala och globala dimensioner – en film som spelades in i Pionen, ett datacenter i centrala Stockholm, säger Asta Vonderau.

Läs en utförligare intervju med Asta Vonderau på vår engelska webb.

Läs mer om workshopen ”Investigating Data Centers: Socio-Technical Assemblages of the Cloud”.

Läs mer om Asta Vonderaus forskning.