I sin avhandling ”Laboring through uncertainty: an ethnography of the Chinese state, labor NGOs, and development” diskuterar Darcy Pan frågor som till exempel hur arbetsrättsorganisationer har uppstått i dagens Kina, och hur arbetsrättsaktivister väljer att agera eller inte agera när gränsen för hur mycket aktivism som staten tolererar är tvetydig och inte självklar.

I centrum står en grupp lokala arbetsrättsorganisationer i Guangdong-provinsen i södra Kina; icke-statliga organisationer i Hongkong som har intagit en förmedlande roll; och västerländska finansiärer som försöker åstadkomma social förändring i ett postsocialistiskt Kina.

Darcy Pan berättar i den här intervjun vad hennes forskning visar och om förutsättningarna för hennes fältarbete som ägde rum mot bakgrund av en semi-auktoritär regim där medborgerliga rättigheter är begränsade och statsövervakningen äger rum.

 

Darcy Pan
Darcy Pan

 

Varför söker arbetare hjälp från arbetsrättsorganisationer? Och vilka arbetare handlar det om?

– De arbetare som kommer för att få råd och hjälp från arbetsrättsorganisationer gör så främst för att de inte får mycket stöd från det officiella fackförbundet, All China Federation of Trade Unions (ACFTU). ACFTU ställer sig ofta på arbetsgivarens sida. Därför har arbetarna ingen tilltro till att facket kommer att behandla dem rättvist. Arbetsrättsorganisationer fyller därför ACFTU:s tomrum och erbjuder dem hjälp.

Majoriteten av arbetarna som uppsöker organisationerna är migrantarbetare, det vill säga bönder som tar jobb i städer. På grund av Huko-systemet – ett folkbokföringssystem som registrerar uppgifter om medborgares födelseplats, födelsedatum och civiltillstånd och reglerar var en medborgare har rätt att vara bosatt och få sociala rättigheter – nekas migrantarbetare i städerna lika tillgång till bostad, sjukvård, välfärd, social trygghet, pension och utbildning jämfört med stadsbor.

Vad är arbetsrättsorganisationernas främsta uppgift?

– Organisationerna som jag har studerat erbjuder migrantarbetare en rad tjänster. De håller regelbundet workshops för att sprida kunskap om arbetslagar; de erbjuder gratis juridisk rådgivning; hjälper till att ta fram juridiska dokument som krävs för att lämna in klagomål mot arbetsgivare och att ta ärenden till domstol. Arbetsrättsorganisationerna ser som sin uppgift att öka arbetarnas medvetenhet och ge dem kunskap och verktyg för att förändra och förbättra sin arbetssituation.

Den kinesiska staten tillåter förekomsten av arbetsrättsorganisationer, men de tillåts bara utöva sin verksamhet till en viss gräns. Du skriver att organisationerna styr sig själva så att de kan finnas till och verka utan att ”störa” eller ”reta” den kinesiska staten. Hur gör de det?

– En tumregel för organisationerna är att avstå från att göra eller säga något som är politiskt känsligt. Men det är inte alltid lätt att veta vad som är eller inte är politiskt känsligt eftersom den kinesiska staten inte alltid är tydlig med detta och gränsen för hur mycket aktivism som staten tillåter inte är självklar. Vetskapen om vad som räknas eller inte räknas som politiskt känsligt fås ofta av att ha haft med staten att göra (en praktisk erfarenhet), eller från informella interaktioner som att dela en måltid med någon, få höra en oväntad kommentar, ta del av skvaller eller rykten som cirkulerar bland arbetsrättsaktivister, givare, fackliga tjänstemän, akademiker och journalister.

 

 

Uncertainty”, ”mingan” och ”secrecy” löper som en röd tråd genom avhandlingen. Berätta kort varför dessa begrepp är centrala för förståelsen för de maktförhållanden som finns mellan den kinesiska staten och arbetsrättsorganisationerna och mellan arbetsrättsorganisationerna sinsemellan.

– Ovisshet (uncertainty) präglar mitt fält. Ofta gäller det en ovisshet om den kinesiska staten och vad de enskilda organisationerna kan göra utan att skymfa eller förolämpa staten. Den kinesiska staten utövar sin makt över dessa organisationer just på grund av att en sådan ovisshet råder. Jag använder begreppet mingan (känslig/känslighet) och hemlighetsfullhet (secrecy) i diskussionen om hur arbetsrättsorganisationerna tänker på och uppträder gentemot den kinesiska staten. Framförallt använder jag begreppen för att diskutera hur organisationerna försöker bedöma vad som från deras perspektiv är en lämplig distans från staten. Det sker genom att ständigt försöka avgöra vad som är mingan och därför bör hållas hemligt. En sådan bedömning visar hur förutsättningarna för organisationernas arbete dikteras av vad den kinesiska staten tolererar.

Ditt fältarbete skedde under, vad som för en forskare måste vara, frustrerande förhållanden – det blev snabbt tydligt att det fanns en gräns för hur mycket du kunde få veta och vad du kunde få göra. Hur samlar man då in information?

– Villkoren för min forskning var utmanande i den mening att det fanns en påtaglig känsla av misstro och misstänksamhet bland arbetsrättsorganisationerna, som byggde på och förstärktes av deras osäkerhet kring gränsen för hur mycket staten tolererade deras arbete. Under mitt fältarbete insåg jag att för att navigera i en sådan miljö använde de som jag talade med ett informellt sätt att prata. De berättade personliga anekdoter eller skvallrade för att få, dela, bekräfta och sprida information. Jag insåg snart jag behövde lära mig att prata som dem.

Kan du utveckla det? För det skvallras mycket i avhandlingen.

– Det skallrades mycket där jag gjorde mitt fältarbete. Jag tror att det har att göra den ökande stasövervakningen och att människor ständigt är vaksamma på och oroliga över infiltration av regeringen. Därför är arbetsrättsorganisationerna försiktiga gentemot varandra. Att vinna deras förtroende var en ganska svår uppgift. Under de första månaderna i fält, då jag lärde mig hur organisationerna utför sitt arbete, gjorde jag tafatta försök att förstå hur människor pratade och vad de pratade om. Informella sätt att prata: som att prata minnen, berätta personliga anekdoter, racka ner på någon, och skvallra dominerade de samtal jag hade med organisationerna och skedde också mellan medlemmarna själva när jag råkade vara närvarande eller stunder då de inte tog hänsyn till min närvaro.

Senare insåg jag att dessa informella sätt att prata i själva verket gav mig en möjlighet att kunna studera de interna spänningarna bland dessa människor och i dessa organisationer. Att lära mig att skvallra utan att min integritet som forskare naggades i kanten eller tilliten till mina informanter undergrävdes gav mig en viktig etnografisk metod som hjälpte mig att samla material till min studie.

Hur ser framtiden ut för arbetsrättsorganisationerna? Kan Kinas framväxt fortsätta utan förändringar vad gäller medborgerliga och politiska rättigheter?

– Jag är ganska pessimistisk om framtiden för arbetsrättsorganisationern i Kina. Den kinesiska regeringen har ökat sina krafttag mot aktivism. I slutet av 2015 greps till exempel fyra aktivister i Guangzhou. Det återstår att se om Kina kan fortsätta sin ekonomiska tillväxt och sociala förändringar utan att genomföra betydande institutionella reformer som respekterar och skyddar medborgerliga och politiska rättigheter. Men jag tror också att nya former av motstånd kommer att uppstå medan mindre sammandrabbningar mellan arbetsrättsorganisationer och den kinesiska staten fortsätter.

Läs en längre intervju med Darcy Pan på vår engelska webb.

Läs mer om avhandlingen ”Laboring through uncertainty: an ethnography of the Chinese state, labor NGOs, and development”.

Darcy Pan försvarar sin avhandling tisdagen den 13 december kl. 10.00 i De Geersalen, Geovetenskapens hus. Opponent: Professor, Stephan Feuchtwang, London School of Economics and Political Science.