Nathanael Karl Hedlund. Foto: Kalle Larsson
Nathanael Karl Hedlund. Foto: Kalle Larsson

Varför valde du att läsa socialantropologi?

– Jag uppskattade fältstudier, deltagande observation, etnografisk metod i den mån det fanns med som ett inslag på min kandidatutbildning i sociologi. Jag är intresserad av maktfrågor, hur sociala strukturer formar individers världsuppfattning (om det nu finns något sådant) och hur materiella förutsättningar formar tänkande.
Jag visste inte så mycket om socialantropologins tradition eller historia innan, men jag undrade hur den relativt stora öppenheten inför just nymarxistiskt tänkande och poststrukturalistisk filosofi gick att kombinera med den koloniala exotifierande traditionen. Jag hade också en känsla av att det faktiskt gick att ifrågasätta den nyliberala ortodoxin som kommit att prägla de avancerade kapitalistiska ländernas statsadministrationer. Jag var besvärad av att mina kurskamrater i sociologi ville stärka kopplingen till arbetsmarknaden. Det behöver inte vara dåligt i sig att utbildningen leder till en viss sorts arbete, men jag tyckte inte de såg värdet av kritisk bildning. Teoribildningen inom socialantropologin problematiserar inte bara makt, men också saker vi lär oss att ta för givet.

Din bok ”Fortets murar” handlar om hur vakter, militär, polis och byråkrater patrullerar Europas yttre gränser, låser in migranter och verkställer deportationer. Du skriver om livet i flyktingläger i Marocko och Grekland och om Migrationsverkets förvar i Märsta utanför Stockholm.

När fick du idén till att skriva boken?

– Jag började läsa när jag var väldigt ung och har skrivit till och från under hela livet. När jag var 20 började jag tänka att det behövs böcker som är verkligt obekväma, som vågar vara intellektuellt ifrågasättande utan att vara elitistiska. Konkret kom vi (förlaget Atlas reportage) på att en bok var något som kanske kunde möjliggöras medan jag skev min masteruppsats, som handlade om utvisningar av människor från Sverige och Europa och förvarstagandet, frihetsberövandet av människor som saknar medborgarskap. Sen utvecklades och förändrades bokens problemformulering, ”scope” och innehåll över tid.

Din bok uppmärksammades i media när den publicerades (2012). Vilken respons fick du på boken?

– Inte bara i media, men under föreläsningar blev responsen mer ofiltrerad. Personer som lyssnade på mig, och i vissa fall en intervjuare, ställde frågor om vad jag menade, om vad som verkligen hände på förvaret i Märsta, hur det kändes att leva med migranterna så nära och varför jag ville göra det här. Paradoxalt kombinerades nyfikenheten under och efter framträdanden med skygglappar inför det verkligt tunga. Antagligen något som går att forska kring, vad är det människor (och djur för den delen) filtrerar bort? Hur kan vi gräva fram ett vetande som ifrågasätter vad jag uppfattar som socialistisk och liberal ortodoxi (inte partipolitisk, men ideologisk rent generellt)?
Jag tyckte det var intressant att Dagens Nyheters recension lyfte fram just det svenska förvaret, det var spännande att just den texten tog fasta på hur jag analyserat vad som kallas för ”street level bureaucrats” (i det här fallet handläggarna eftersom de jobbar så nära de personer som ska utvisas) tolkar lagtexter och samlar information. Jag tycker att den antropologiska ansatsen att nära följa informanterna blir tydlig när jag visar hur man försöker bearbeta personer så att de ska återvända ”frivilligt”. Det var intressant med recensioner i landsortspress, som ofta var ofta positiva och skildrade ingående just hur gränskontrollen fungerar och varför migranter gör motstånd.

Vad har hänt sedan boken kom ut, vad arbetar du med nu?

– Jag har skrivit mycket, och föreläst en del, och arbetat deltid med människor med neuropsykiatriska funktionshinder. Jan Teeland har börjat översätta ”Fortets murar” till engelska, tre personer har översatt den till spanska. Jag gjorde intervjuer och ägnade mig åt etnografisk forskning i USA under 2013, dock tar det tid att processa materialet, fokus ligger hur som helst på sociala kontraster. Intresset för psykosocial säkerhet (som ett problem, men kanske också en möjlighet) fanns med i min masteruppsats, men också i hur jag tänker, skriver och ifrågasätter mig själv och andras agerande. Att 800000 svenska medborgare röstar på ett parti där toppskiktet är en bunt före detta nazister fyller mig med djup sorg.

Ytterligare information

Här kan du läsa mer om Nathanael Karl Hedlunds bok ”Fortets murar” (skrevs under namnet Björn Hedlund).

Se Nathanael Karl Hedlund intervjuas av Birger Schlaug i programmet ”En bok, en författare”.

Här kan du läsa mer om Masterprogrammet i Socialantropologi.