Isabella Strömberg

Isabella Strömberg, doktorand på Socialantropologiska institutionen, är en av medförfattarna till den nyutgivna boken ” Ungdomars fritidsaktiviteter - Deltagande, möjligheter och konsekvenser”. Boken är en del av projektet ”Betydelsen av det civila samhällets organisationer för ungdomars skolprestationer ”. Isabella har skrivit kapitlet ”Vem deltar på fritidsgården?”:

– Studien som kapitlet bygger på är en del av mitt avhandlingsarbete. Under drygt 1,5 år har jag följt elever och lärare på den lokala skolan, både under skoltid och på deras fritid. Fritidsgården har en central roll i många ungdomars liv och jag har tittat på vilka som går dit, vad de gör där och på vilket sätt de är delaktiga i verksamheten. Fritidsgården lyfts ofta fram som en plats med bara negativa effekter för dem som besöker den, men jag har kommit fram till att det inte är så svart eller vitt.

–  Det går inte bara att prata om att delta, utan man måste även undersöka vad det innebär att delta. Till exempel hur ungdomarnas engagemang tas emot. Det går att göra många saker som gör att deltagandet blir konstruktivt och positivt, och att varje ungdom får en plats och blir sedd. I kapitlet lyfter jag fram flera olika personer som har olika relationer till skolan och skilda livssituationer. Deras deltagande på fritidsgården i studien ser väldigt olika ut.

Hur får vi ungdomarna att känna delaktighet?

Forskningen beskrivs som väldigt aktuell, då många fritidsgårdar i Sverige läggs ner med argumentet att fritidsgårdarna blivit ett tillhåll för kriminella ungdomar och att ungdomarna bara hänger runt. Isabella menar på att man behöver titta på andra aspekter också, till exempel varför det inte finns andra aktiviteter tillgängliga och hur man kan göra ungdomarna delaktiga.

– Det blir allt tydligare att den socioekonomiska bakgrunden har stark betydelse för hur det går för eleverna i skolan. Det kan inte skolan som ensam aktör kompensera för, utan man måste ha en helhetssyn. Det är många unga som känner att de inte hör hemma i skolan och att de inte ses som en viktig del av samhället. Hur kan vi få dem att känna sig delaktiga och inkluderade? Kan en givande fritid bidra med en kompensatorisk effekt? Säger Isabella.

Måste ta hand om småsyskon

Många av de ungdomar som Isabella har arbetat med har inte tillgång till sådana aktiviteter som de skulle önska sig – basketträning, teaterlektioner eller att spela ett

Nyligen publicerades boken "Ungdomars fritidsaktivteter" där resultatet visar att socioekonomiska förutsättningar är avgörande för att ungdomar ska kunna ägna sig åt fritidsaktiviteter

musikinstrument. Det beror på många olika orsaker, såsom att familjen inte har råd med avgifterna eller att de inte kan få skjuts till träningen.

– Och även om de skulle få ett gratis busskort så är det ofta andra aspekter som spelar in. Till exempel att ungdomarna måste vara hemma och ta hand om småsyskon när föräldrarna arbetar. Det är olika typer av begräsningar som väger in och som är kopplat till deras socioekonomiska position, säger Isabella och fortsätter;

– Forskningen visar på att en aktiv fritid har positiva effekter på allt från psykiskt välmående och hälsa till skolarbete och utbildning. Det är något som alla unga borde få ta del av!

Tidigare outforskat område

Alireza Behtoui som är professor i sociologi och numera verksam på Södertörns högskola är en av redaktörerna till boken. Han påbörjade projektet när han var verksam på socialantropologiska institutionen på Stockholms universitet.

– Kort sagt så handlar forskningen om ungdomar och effekter av fritidsaktiviteter. Detta är ett område som man inte har forskat mycket på i Sverige.

– Isabella har tittat närmare på fritidsgårdar för att vi hittade stora variationer bland dem och deras aktiviteter. Detta är en oerhört viktig del i sammanhanget, inte minst för unga från mindre bemedlade familjer.

Fritidsgårdar attraktiv plats för kriminella

Projektgruppen delade upp fritidsaktiviteterna i tre delar baserat på tidigare internationella studier; organiserade fritidsaktiviteter, semiorganiserade fritidsaktiviteter och icke organiserade fritidsaktiviteter. Organiserade fritidsaktiviteter innebär till exempel att spela

Bild på Alireza Behtoui
Alireza Behtoui

fotboll, gå en teaterkurs eller spela ett musikinstrument. Semiorganiserade fritidsaktiviteter innefattar fritidsgårdar eller liknande platser där ungdomar umgås utan att det finns ett speciellt program. Icke-organiserade fritidsaktiviteter innebär exempelvis att ungdomarna är ute på stan, surfar på sociala medier eller sitter ensamma hemma och spelar dataspel.

– Vi kunde se att effekten av de organiserade aktiviteterna är positiva i alla områden som vi undersökt. Betygen och utbildningsambitionerna var högre och de som deltog i sådana aktiviteter mådde bra. Icke organiserade fritidsaktiviteter, som att vara ensam hemma eller på stan, var i stor utsträckning negativt för ungdomarna. På fritidsgårdarna såg vi en oerhörd variation. Det beror helt och hållet på vilken fritidsgård vi undersökt. Det kan vara en mycket positiv miljö om det finns engagerad personal, men det kan också bli en attraktiv plats för kriminella att rekrytera ungdomar från fattigare förhållanden, säger Alireza och fortsätter:

– Vi såg också i projektets resultat att om det finns tilltäckligt med utbildad, engagerad personal, en bra budget och goda relationer mellan fritidsgården och andra samhällsfunktioner, som biblioteket eller kyrkan, så kan fritidsgårdarna ha en mycket positiv effekt.

Socioekonimska förutsättningar avgörande

Forskarna har även sett att ungdomarnas socioekonomiska förutsättningar är avgörande för om de har möjlighet att ägna sig åt organiserade fritidsaktiviteter eller inte.

– På 70- och 80-talet var det civilsamhället som organiserade och betalade för ungdomarnas aktiviteter. Föreningarna stod för kostnaderna. Idag är det familjerna som förväntas stå för kostnaderna. Det innebär att familjer med lägre inkomster inte har möjlighet att låta deras barn ägna sig åt fritidsaktiviteter i samma utsträckning som höginkomsttagare. Det är ett av de viktigaste resultaten vi kom fram till, säger Alireza.

Jämföra med andra länder 

Projektgruppen planerar att forska vidare inom området och ett spår skulle då kunna vara att fokusera på skillnaderna mellan Sverige och andra länder som varit mer framgångsrika gällande ungdomars fritidsaktiviteter.

– I USA är själva skolan centrum för fritidsaktiviteter. I Tyskland, i utsatta områden, är det obligatoriskt att välja mellan kultur, vetenskap och idrott efter skolan. Då håller en fritidsledare i aktiviteten. Det vore intressant att jämföra andra länder med Sverige och se varför de varit mer framgångsrika, avslutar Alireza.