Varför valde du att läsa media- och kommunikationsvetenskap på Institutionen för mediestudier?

 

Fanny Oivaeus. Foto: privat
Fanny Oivaeus. Foto: privat

– Jag visste jag att jag ville läsa i Stockholm och helst på Stockholms universitet. Utifrån detta och mina gymnasiebetyg sorterade jag mina valmöjligheter på antagning.se. Därifrån letade jag mig fram till tre olika ämnen som jag tyckte lät intressanta. Mitt slutliga val föll på media- och kommunikationsvetenskap för att jag bedömde att det var mest troligt att få arbete efter studierna med den inriktningen, säger Fanny Oivaeus.

Vad var det med dessa studier som lockade?

– Jag tyckte att kommunikationsdelen lät mest intressant och tänkte även att media skulle kunna bli roligt, säger Fanny Oivaeus.

När bestämde du dig för ditt breddningsämne?

– Jag kom fram till tre olika ämnen några dagar innan antagning.se stängde, men valde tekniskt sätt inte förrän senare eftersom jag kom in på en av kurserna och blev reserv på två av kurserna. Media- och kommunikationsvetenskap var en av reservplatserna, säger Fanny Oivaeus.

Vad läste du för specifika kurser?

– Jag läste bland annat medier, kultur samhälle 1 & 2, populärkultur och en kurs i kommunikation och PR. De två första kurserna handlade mycket om medias framväxt, från tidningens intåg till internets revolution. Populärkulturkursen behandlade mer nutida mediefenomen och kommunikationskursen tog upp olika modeller och metoder inom främst PR, säger Fanny Oivaeus.

Vilka var de största skillnaderna mellan att plugga socialantropologi och media- och kommunikationsvetenskap?

– För det första är det är inga etnografier i kurslitteraturen, utan mer reell fakta att lära sig. För det andra upplevde jag att det finns mer struktur på Socialantropologiska institutionen än på Institutionen för mediestudier. En annan skillnad var att jag hade fler salstentor när jag pluggade media- och kommunikationsvetenskap, även om vi hade några hemtentor också, säger Fanny Oivaeus.

Vad vill du göra efter studierna?

– Jag kommer troligtvis att ta en dubbelkandidat i socialantropologi och media- och kommunikation och sedan läsa en master. Efter det får jag se var jag landar, säger Fanny Oivaeus.

Fannys tre bästa tips när du planerar inför ditt breddningsår

  • Fundera på vad du vill ha ditt breddningsår till. Vill du bara läsa något som intresserar dig? Vill du studera utomlands? Vill du studera något som ger bra jobbmöjligheter?
  • Fundera på om du vill läsa två A-kurser, en A och en B-kurs eller flera kortare kurser. Med lite tålamod och fipplande med detaljer kan man skräddarsy sitt år som man vill.
  • Om du har svårt att bestämma dig: diskutera med vänner och familj, men kom ihåg att det såklart är ditt val i slutändan.

Fannys tre bästa tips för att komma igång med antropologistudierna efter breddningsåret

  • Håll uppe dina antropologiska kunskaper under breddningsåret! Läs en bok eller artikel om ett ämne inom antropologi som intresserar dig.
  • Förbered dig på att tredje årets antropologi-kurser ställer högre krav på självständigt arbete, så försök öka din motivation och ditt intresse för ämnet!
  • Behåll kontakten med dina kursare, prata med varandra om antropologi även utanför föreläsningar och seminarier. Och glöm inte att ha kul tillsammans!