UNFCCC – United Nations Framework Convention on Climate Change. UNFCCC logotype.

Fördraget är basen för det internationella samarbetet inom klimatområdet och trädde i kraft 1994. Det slutmål som ställts upp är att ”stabilisera halterna av växthusgaser i atmosfären på en nivå som förhindrar farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet”, dock utan att definiera vad ”farlig” innebär. Klimatkonventionen har godkänts av 197 parter (196 stater samt Europeiska unionen).

COP24 i Katowice

Mellan den 2 och 14 december 2018 ägde FN:s klimatmöte COP24 rum i Katowice, Polen, där fokus låg på utformningen av Parisavtalets regelbok. På övertid lyckades länderna enas om ett gemensamt regelverk som ska styra hur länderna genomför sitt klimatarbete under Parisavtalet.

Det finns också regler för hur man ska följa upp det globala klimatarbetet för att se hur det svarar mot målen i Parisavtalet.

Det enda som länderna inte lyckades förhandla klart i tid är regler för det som kallas gemensamma samarbetsformer. Det handlar bland annat om hur länder ska kunna genomföra klimatåtgärder i andra länder, och hur länderna ska kunna bedriva utsläppshandel med varandra. Istället kommer länderna att fortsätta förhandla dessa frågor under 2019.

COP24 i Katowice

COP21 i Paris

Den 30 november till 11 december 2015 ägde COP21 rum i Paris. Det var det tjugoförsta partsmötet under FN:s klimatkonvention.

De 196 länder som utgör FN:s klimatkonvention hade inför mötet beslutat att komma överens om ett globalt klimatavtal som ska ersätta Kyotoprotokollet när det löper ut 2020. Kyotoprotokollet, som förhandlades fram 1997 och trädde i kraft 2008, var det första bindande globala klimatavtalet.

Den franska regeringen var ordförande för mötet i Paris men det är FN som har det grundläggande ansvaret för klimatförhandlingarna. Det nya avtalet ska gälla från 2020.

Det första klimattoppmötet var i Rio de Janeiro i Brasilien 1992. Då hade forskarna i FN:s klimatpanel lagt fram sin första rapport som pekade på att det pågår en global uppvärmning och att människans utsläpp av växthusgaser med stor sannolikhet är huvudorsaken. I Rio antog man FN:s klimatkonvention som innebär att alla länder erkänner problemet och att man måste göra något åt det.

Inför Parismötet hade de flesta länder skrivit en egen nationell klimathandlingsplan. Alla länder är överens om att den globala temperaturen inte får öka mer än två grader.

COP21 logo

Mer information

Artikelserie i Dagens Nyheter

Under hösten 2015 publicerade DN Kultur i ett samarbete med KTH en rad artiklar för att belysa forskningen inom Environmental Humanities inför klimattoppmötet i Paris.

I artikeln ”Man kan inte tänka isär naturen och samhället” skriver Marianne Lien (professor i socialantropologi vid Universitetet i Oslo), och Anna Tsing (professor i antropologi, feministiska studier och miljövetenskap vid University of California, Santa Cruz) om hur livet på jorden är en kompromiss mellan arter och miljö och att samspelet är grundläggande för att skapa en värld där människor och andra varelser kan överleva.

Läs artikeln (2015-11-08).

Rockström medverkar i SvD:s klimatpod

Johan Rockström, professor i miljövetenskap och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet medverkade 2015 i SvD:s podcast om klimatet. Podcasten, SvD 2 grader, var en del av tidningens bevakning av klimatfrågan.

I podcasten diskuteras bland annat planetära gränser, det senaste utkastet till klimatavtal, klimatångest och vad ett varmare klimat innebär för planeten.

Läs mer och lyssna här.