Vilket eller vilka ämnen valde du under breddningsåret och varför?

Jag valde att läsa Human Geography, motsvarande kulturgeografi på Queen Mary University of London genom ett utbyte med Kulturgeografiska institutionen. Jag har tidigare läst Internationella relationer I och II och Ekonomisk historia I. 

Hur kom du fram till det?

Jag tyckte mycket om kursen Staden i världen, som ges av Kulturgeografiska institutionen. Jag blev sugen på att fördjupa mina kunskaper om hur människa och geografi samverkar och fick sen genom mitt utbyte möjlighet att själv välja delkurser som intresserade mig extra mycket.

Några korta tips på hur en student i Global utveckling kan tänka när det är dags att välja breddningskurser?

Gå på intresse! Klart det kan vara smart att läsa det som känns matnyttigast, men när man får välja fritt tycker jag man ska chansen att sätta sig in i något man tycker är kul. Tänk också på att utnyttja att programmet ligger på fyra olika institutioner, dvs fyra olika institutioner att söka erasmus via. 

Vad känner du att breddningsåret gav dig inför framtida studier och yrkesval?

Många nya yrkesvägar jag inte ens funderat på blev plötsligt ett alternativ, ex. samhällsplanerare. Jag är också definitivt intresserad av att fortsätta studera kulturgeografi, på mastersnivå och eventuellt vidare. Att göra utbyte sänker också tröskeln för att studera eller jobba utomlands, det blir tydligt att det inte är omöjligt och vilken potential som finns i det. 

Tre anledningar till att välja den inriktningen som du valt?

  • Kulturgeografi sätter omvärden i ett nytt perspektiv, du blir medveten om nya saker i din närmiljö. Hur många övergångsställen det finns och hur bänkar är designade, och vad det har för konsekvenser.
  • Det finns många bra möjligheter till utbyte via Kulturgeografiska institutionen. I många fall flera per land! 
  • Kulturgeografin öppnar upp nya studie- och arbetsmöjligheter. Både på SU och andra universitet i landet och världen.